Andreassens konstnärskap rör sig inom en berättande ram med temat tid. Att studera naturliga processer som sedimentation, erosion och förfall, i kombination med organismer som växer på och påverkar ytor, är en viktig del av hennes arbete. Hon vill att verken ska framstå som om de är funna eller har bildats av sig själva, som om hon snarare bistår i verkets egen skapelse. När hon skapar ett verk söker hon forma en balanserad och dynamisk form, där ytan förstärker berättelsen och upplevelsen av formen.

Att observera, dokumentera och reflektera över misstag och oväntade händelser ger henne en ständig källa till möjligheter att utveckla och förnya den kreativa processen. Andreassen intresserar sig särskilt för material, tekniker och ytors egenskaper. Våra erfarenheter påverkar hur vi uppfattar ett objekt och dess yta.

Hennes verk är fragment av processer som pågår över lång tid. Att skapa ett verk kan liknas vid att skriva dikter eller noveller, eftersom verken ofta bär på berättelser eller är tolkningar av olika intryck. En idé kan återkomma i en ny form efter en tids mognad. Spår av hennes handlingar, tankar, kunskaper, material, arv och den miljö hon levt i överförs till leran och bevaras i de keramiska verken.